Tandråd
Förra året lät enligt Riksförsäkringsverket en miljon svenskar bli att gå till tandläkaren, trots att de hade besvär som behövde behandlas. Orsaken var att de inte ansåg sig ha råd. Med vår åtstramade tandvårdsförsäkring gör vi klokt i att sköta om våra tänder så att de håller länge. Här får du veta hur du kan förebygga både karies och tandlossning. Ibland behöver man även kontakta tandvården för kontroll.
Plack och karies
Alla människor har miljontals bakterier i munnen. En del av bakterierna slår sig gärna ner på tänderna. Om de får vara ostörda bildar de en tunn beläggning på tuggytorna, mellan tänderna och intill tandköttet. Denna bakteriebeläggning kallas plack.Om placket får vara ifred växer det snabbt i tjocklek. Om man äter mycket sockerrik mat kan bakterierna i placket omvandla vissa sockerarter ur maten till syror, som kan fräta hål i tandemaljen. Det är det som kallas karies. Om mängden syra blir stor löser den upp tandemaljen. Tandytan luckras upp och blir kritaktigt vit.
I det här läget kan angreppet på tänderna ofta stoppas, berättar Seppo Wickholm, övertandläkare vid Samhällsmedicin i Stockholm med drygt 25 års erfarenhet av barn- och vuxentandvård. Hans råd kan du läsa längre fram.
Tandsten
Men om placket får sitta kvar mineraliseras det och hårdnar till tandsten. I tandstenen fastnar bakterierna. Denna hårda beläggning kan krypa ner under tandköttskanten och ner på tandens rotyta. Om man inte hejdar framfarten kan det bli en inflammation i tändernas fäste eller upphängningsanordning, ett tillstånd som kallas parodontit. Om man inte snabbt sätter in motåtgärder kan tandbenet brytas ner, och till slut har inte tanden längre något fäste. Även om tanden i sig är frisk, utan hål och fyllningar, kan den lossna. Man har drabbats av tandlossning.Ett första tecken på denna riskabla inflammation är att tandköttet blir svullet, rött och blöder lättare än vanligt. Då är det hög tid att gå till tandläkaren för en undersökning och råd om behandling. Om man väntar för länge kan skadorna bli omfattande och kostsamma att behandla.
Sköt om dina tänder
Om du ägnar dina tänder och ditt tandkött en stunds daglig vård och skaffar rätt hjälpmedel kan du försvara dig mot både karies och tandlossning.Om du dessutom undviker småätande, låter bli att röka eller snusa och försöker stressa mindre har du ännu större chans att behålla tänderna friska.
Här är övertandläkare Seppo Wickholms råd:
- Inspektera dina tänder och ditt tandkött då och då. Apoteket har en munspegel som underlättar, och du kan också testa med hjälp av speciella tuggtabletter, som färgar av sig där bakterierna fått fäste.
- Karies syns som små mörkfärgade fläckar på tänderna, speciellt i tuggytornas fåror. Undersök också tandköttskanten. Om den är svullen och röd och blöder lätt, kan du ha en begynnande inflammation.
- Borsta tänderna morgon och kväll. Använd en mjuk tandborste; är den för hård kan den skada både tandköttet och tändernas yta. En eltandborste kan vara bra för den som är svag i händerna eller har svårt att gnugga.
- Du behöver också göra rent mellan tänderna. Om tänderna sitter tätt är troligen tandtråd det bästa hjälpmedlet. Det finns olika typer av tråd, men en flat, vaxad tråd brukar de flesta tycka är enklast att använda.
- Den som har mellanrum mellan sina tänder bör istället använda tandstickor, med trekantig profil (runda tandpetare är inte bra för tandrengöring).
- Har du stora mellanrum eller en bryggkonstruktion, kan du behöva använda en mellanrumsborste, det finns borstar i olika storlekar. Det finns också vinkelborstar, som gör det lättare att göra rent bakom sista kindtanden, vid snedställda tänder och i tandfickor.
- Var extra noga med rengöringen på kvällen, så att du inte har kvar en bakteriebeläggning medan du sover. Produktionen av saliv - som bland annat har till uppgift att hålla rent och bekämpa bakterieangrepp - är lägre på natten, och då kan "tandtrollen" ostört utföra sitt nedbrytande arbete i våra tänder!
- Använd en tandkräm med fluor. Fluor är ett grundämne, som gör att tanden står emot syraangrepp bättre. Nästan alla tandkrämer innehåller idag fluor, läs på förpackningen. Vissa människor kan också behöva använda fluorsköljning eller sugtabletter med fluor. Ett sådant behov har till exempel de som har många lagningar i tänderna, blottade tandhalsar, proteser eller bryggkonstruktioner. Extra viktig är fluorbehandlingen om man har otillräcklig salivproduktion - på grund av sjukdom eller mediciner. Salivproduktionen avtar också något med stigande ålder. Det finns även fluortuggummi.
Floursköljning
Fluorsköljning är ett väldigt bra sätt att förebygga karies, säger övertandläkare Seppo Wickholm.Finns det några risker med att dagligen använda tandkräm eller andra medel som innehåller fluor? Kan man "överdosera"?
- Inte om man använder preparaten som tillverkaren anger på förpackningen. Det finns visserligen något som vi kallar fluoros. Då får tänderna små vita prickar som så småningom övergår till bruna fläckar. Tandytan kan också bli ojämn. Detta är ovanligt, men förekommer hos personer som dricker vatten som är mycket rikt på fluor.
Muntorrhet
Om man har för litet saliv, det som kallas för muntorrhet, ökar risken för att få karies kraftigt. Salivproduktionen minskar hos äldre människor, men många läkemedel kan också orsaka muntorrhet, till exempel lugnande preparat, magmediciner, astma- och allergimediciner och vattendrivande mediciner.Är man torr i munnen är det extra viktigt att hålla rent, och att regelbundet kolla tänderna hos tandläkare eller tandhygienist.
För att minska besvären kan man skölja munnen ofta med vatten. Om man tuggar maten ordentligt bildas mer saliv, välj gärna mat med tuggmotstånd som grovt bröd och grönsaker.
Man kan också hjälpa naturen på traven och pröva salivstimulerande medel (sugtabletter, tuggummi och munspray) som finns på apoteket.
Tänderna behöver viloperioder
Att undvika småätande mellan måltiderna är också viktigt, säger Seppo Wickholm.- Rekommendationen är att äta tre huvudmål och ett par bra mellanmål varje dag. Däremellan är det bra om man kan låta bli att stoppa något i munnen. Tänderna behöver få en ordentlig "viloperiod" mellan målen. Syraproduktionen från munbakterierna pågår ungefär en timme efter att man ätit något, och om det är för tätt mellan ättillfällena stör man tändernas "självläkning" och mineralisering.
Framför allt ska vi försöka undvika "nattmackan", säger Seppo Wickholm. Blir vi oemotståndligt sugna om vi vaknar på natten, är det bra om vi sköljer eller helst borstar tänderna efter nattmålet.
Borde vi inte borsta tänderna efter varje mellanmål?
- Det är klart att det vore bra att åtminstone skölja ur munnen, säger Seppo Wickholm. Men det viktigaste är att det får gå en tid mellan varje intag av mat, mellanmål och söta drycker.
Vad anser tandläkarna om de tuggummin som sägs "motverka syraattackerna"?
- Det finns tuggummin som är sötade med xylitol och som i flera studier visat sig ha en karieshämmande effekt. Om man inte har möjlighet att skölja ur munnen efter lunchen eller det söta mellanmålet kan nog ett xylitoltuggummi göra viss nytta.
Rökning och snusning
Rökare drabbas oftare av tandlossning än ickerökare - man räknar med att risken är fem gånger förhöjd för rökare.- Varför det är så är ännu inte helt klarlagt, säger Seppo Wickholm. Troligen handlar det om blodförsörjningen i vävnaderna runt tanden och om immunförsvaret, som försämras av ämnena i tobaksröken. Röken har sannolikt också en toxisk effekt, en förgiftningseffekt, på cellerna. Ämnena i röken stör den naturliga förutsättningen för tand och tandkött att skydda sig mot bakterieangrepp.
Något statistiskt samband mellan snusning och tandlossning är inte visat, säger Seppo Wickholm.
- Vad vi däremot ofta ser hos snusare är lokala skador på tandkött och tänder, på den plats där de oftast placerar snusprillan. Det är vanligt att tandköttet drar sig tillbaka så att tandens rotyta blir blottlagd. "Nakna" tandhalsar för med sig mycket problem - dels ilningar och smärtor, dels stor risk för karies på rotytan. Där är det ofta svårt att få tandfyllningar att fästa.
Stress en riskfaktor
Ny svensk forskning visar att också stress kan vara en riskfaktor för tandsjukdomar.Birgitta Söder är universitetslektor vid Odontologiska institutionen vid Karolinska Institutet, och har en bakgrund som tandhygienist.
- Min och andras kliniska erfarenhet visar att tandlossning ofta bryter ut under livskriser som skilsmässa, problem med barn, arbetslöshet. Det finns också några studier som kan tyda på ett samband mellan stress och tandlossning.
Vilka mekanismer som ligger bakom vet vi inte exakt, säger Birgitta Söder, men att immunförsvaret påverkas av stress vet vi sedan länge. Om man lever under långvarig stress kan immunförsvaret påverkas, vilket kan leda till att även tandhälsan försämras. Detta kan på sikt leda till tandlossning.
Birgitta Söder berättar att man just avslutat en pilotstudie på Karolinska Institutet, där man tittat på rökare, stress och tandlossning.
- Av resultaten kan vi se att rökning och stress adderar sig till varandra som riskfaktorer för sämre tandhälsa. Vi undersökte 160 personer och av dem hade 12 svår tandlossning. Och en majoritet av personerna med tandlossning (67 procent) var stressade och ängsliga rökare. Möjligen är det så att många röker för att dämpa stressen.
Under senare år har forskare hittat ett samband mellan tandsjukdomar, speciellt tandlossning, och andra allvarliga sjukdomar som hjärtinfarkt, diabetes och lunginflammation.
Flera internationella studier pekar på ett starkt samband mellan hjärt-kärlsjukdomar - framför allt "åderförkalkning" (ateroskleros) och tandlossningssjukdom, berättar Björn Klinge, professor och prefekt vid Odontologiska institutionen vid Karolinska Institutet. Däremot har vi inga säkra bevis för orsakssamband - det kan vara så att det är samma typer av patienter som drabbas av både tandlossning, hjärt-kärlsjukdom och diabetes.
Men vi har också mer och mer data som ger tänkbara förklaringar till sambandet. Den ena är att tandlossningssjukdomen innebär att man har en kronisk infektion. Denna infektion läcker hela tiden ut mikroorganismer (bakterier) i blodbanan, och dessa kan påverka blodkärlen.
Man har hittat tandlossningsbakterier i hjärtats kranskärl och i halspulsådrorna. Men att man hittar bakterierna där betyder inte nödvändigtvis att de orsakade själva skadan. Det kan vara så att skadan har uppkommit tidigare och gjort blodkärlens väggar "attraktiva" för munhålans mikroorganismer att fästa där.
Den andra tänkbara förklaringen är att infektionen i munnen orsakar en inflammatorisk reaktion i vävnaden, och då läcker det ut mängder av signalämnen, cytokiner, i blodbanan. De i sin tur kan också orsaka skador i hjärtats kranskärl, vilket har visats i djurförsök.
Vilka praktiska råd kan den här kunskapen leda fram till?
- Vi kan inte idag säga att man kan skydda sig mot hjärt-kärlsjukdom genom att borsta tänderna ordentligt. Men det finns all anledning att vårda sina tänder, så att man inte går med en kronisk infektion - inte minst för tändernas egen skull.
Proteser kräver också rengöring
Tro inte att rengöring och vård blir mindre viktiga när man fått protes, bryggor eller kronor!- Tvärtom, säger övertandläkare Seppo Wickholm. När det gäller bryggkonstruktioner och kronor kan man många gånger behöva vara extra noggrann och använda vissa specialborstar. Och man behöver öva upp tekniken för att få rent på alla ytor.
Under "konstgjorda" tandkronor sitter ju den naturliga roten - om man inte fått ett så kallat titanimplantat. Tandroten är känslig för bakterier, och hur välgjord kronan än är har den en liten skarv, där bakteriebeläggning har lättare att fastna.
Avtagbara proteser ska borstas morgon och kväll med en extra mjuk borste avsedd för proteser. Man kan komplettera detta med att lägga protesen i ett rengöringsbad. Tabletter för badet finns på apoteket.
De flesta avtagbara proteser är gjorda i plast, ett material som så småningom slits och åldras. Rengöringen är viktig för att undvika bakterie- eller svampväxt som irriterar slemhinnan som protesen vilar på. Regelbunden kontroll hos tandläkare av passform och funktion och eventuella justeringar gör att man slipper skavsår och får en god funktion.
Hur ofta man som protesbärare bör gå på kontroll är väldigt individuellt, men minst vartannat år är vanligt.
Rädd för tandläkaren?
De flesta människor tycker väl att det är mer eller mindre obehagligt att gå till tandläkaren. Men för vissa kan det utvecklas till en ren skräck eller fobi.I Sverige finns ett stort antal tandläkare som är utbildade för att ta hand om rädda patienter. Dessa tandläkare arbetar med avslappning och hypnos, ofta i kombination med lustgas. Avslappningen och hypnosen gör att upplevelsen av smärta minskar eller försvinner, man känner inte ens sticket av eventuell bedövning. Lustgas förstärker avslappningseffekten.
Första besöket består alltid bara av ett samtal med tandläkaren, eventuellt också en lektion i avslappning. Omkring 95 procent av dem som söker kan nå ett djupt avslappnat tillstånd, som gör att behandlingen så småningom kan genomföras utan problem.
Om du har tandvårdsrädsla, vänd dig till den lokala tandläkareföreningen eller till Svensk Förening för Klinisk Hypnos, tel 0910-366 02. De sänder då en lista på tandläkare med den här specialutbildningen där du bor.
Text: Susanna Hauffman
Mer information finns på
www.infomedica.se Klicka på tandvård.
Cat:
- Skönhet, Tandhygien | Time: 1:57 pm (UTC+8)
